Hagby socken ligger 25 km söder om Kalmar och består av byarna Norra Hagby, Södra Hagby, Hagbytorp, Wallby och Yxneberga, samt ensamgården Holmskvarn. Slät har också en viss särställning.
Hagby har sedan omkr. 1550 varit annexförsamling till Arby. Från 2010 utgör de bägge socknarna Arby-Hagby församling.
I äldre tider svarade kyrkan för styrandet av socknarna. 1863 tillkom de borgerliga kommunerna med de gamla socknarna som verksamhetsområde. Vid kommunreformen 1952 sammanfördes Arby, Hagby, Halltorp och Voxtorp till Södermöre landskommun, vilken 1971 gick upp i Kalmar kommun. Sedan 2000 ingår området i Södermöre kommundel.
Hagby socken omfattar 25 km2. Folkmängden var år 1800 727, 1850 1.170, 1900 1.068, 1939 882, 1958 795, 2006 1.045. År 2010 hade Arby-Hagby församling 1.825 innevånare.
Fornminnen
Hagby har med sitt kustnära läge varit befolkat sedan äldsta tider. Mängder med fornfynd är gjorda både från stenålder, bronsålder och järnålder. Den stora stenåldersboplatsen under flera tusen år fanns vid Hagbyåns dåvarande mynning väster om gamla E22 vid Hagbytorp där man på höjderna gjort otroligt mycket fynd. Längs Norra Hagbys kust fanns ännu 1859 fem stora bronsåldersrösen (se bild) som nu alla är borta. Det allra största var försvunnet redan då. Det hade legat på strandåsen vid Hagbyhamn och varit 7 m högt och 20 m brett. Från det kördes när Hagbyhamns brygga byggdes kring 1840 1.500 lass sten.
På höjderna norr om kyrkan fanns en mängd vackra fornminnen av vilka idag bara återstår ett röse på den högsta kullen. Berättelserna talar dessutom om Drakaboet, Domarekullen och Dunderberget längre norrut. På åsens högsta del ovanför Norra Hagby by finns ett stort järnåldersgravfält med 40-talet resta stenar. Hagby var förr en av våra fornminnesrikaste socknar, men har nu p.g.a. odling mycket lite kvar. I Stommaskogen finns dock en hel del bevarat. Otaliga fornfynd har gjorts. Berättelser talar om, att på somliga gårdar funnits ”skäppkorgavis med stenyxor”.
Hagby kyrka
Hagby kyrka är Sveriges största rundkyrka och anses vara byggd vid 1100-talets slut. Förmodligen är den uppförd av en bygdens storman och efter förebild av Christi Uppståndelsekyrka i Jerusalem. En pilgrim eller korsfarare. Ovanpå kyrkorummet finns en försvarsvåning som haft 17 skytte- eller kastgluggar. Andra forskare menar att detta varit en präktig gillessal.
Hagby kapell
Hagby kyrka hade en föregångare i Lovers kapell som tidigare fanns invid gamla riksvägen strax norr om Lovers bro. Detta kapell var byggt under missionstiden på 1000-talet. Traditionen säger, att Smålands apostel S:t Sigfrid steg iland vid den gamla vikingatida handelshamnen i Hagbyån, forskningen säger kring år 1033. ”När han efter en svår sjöresa stigit iland, föll han på knä och Lovade Herren. Därav kallas platsen Lovers”.
Nej, men under den följande tiden uppfördes ett kapell här helgat åt den helige Laurentius, senare skriven som S:t Laurentius, ibland S:t Lovers.
Detta kapell stod kvar till reformationen och revs 1541 på order av Gustaf Wasas superintendent Georg Norman. Ett domfall finns. En man vid namn Olof Bagge stal då kopparhuven som funnits på kapellet och fick dryga böter. I en förteckning i Calmar Superintendentia 1668 är noterat, att på Lovers kyrkogård fanns fundament efter ett hus 19 alnar långt och 11 alnar brett (11,4x6,6 m), ”som säges S:t Sigfrid hava byggt”. Andra sidan vägen invid ån finns en källa, nu i brunnsringar, som säkerligen varit en dopkälla.
Byarna
Hagby består av byarna Norra och Södra Hagby, Hagbytorp, Wallby och Yxneberga och ensamgården Holmskvarn. Slät har också en viss egenstatus.
Liksom Värnaby i Halltorp och Igelösa i Voxtorp synes byn Hagby med sitt kustnära läge och stora markinnehav varit ursprungsbyn. Hagbytorp är som både namnet och läget visar, en tidig utbrytning från Hagby.
Norra Hagby och Wallby var tidigare radbyar.
Gårdarna i byn låg förr i en enda rad öster om landsvägen, från Carlevads och nästan ner till Hagby Bil.
1850 finns där 22 gårdar – och en tom tomtplats. Byn har 9 ”ursprungsgårdar” med nr 1, 2, 3, 4, 11, 13, 14, 17 och 18. Den har sammanblandade nr med Södra Hagby i den numrering som gjordes vid 1700-talets början.
Fram till år 1850 hade vissa gårdar delats till både två och tre.
1550 var nr 1, 2, 3 och 4 skattegårdar som ägdes av sina brukare, nr 18 var frälse, medan 11, 13, 14 och 17 var prebendegårdar och hade tillhört Petri och Pauli kapell vid Kalmar kyrka, donerade 1391 av den tyske riddaren Ficke von Vitzen på Påbonäs borg.
Efter Laga skiftet 1850 flyttades de flesta av byns gårdar ut, bl.a. till Hagbyhamn, medan andra köptes ihop. En ekonomiskt aktiv man vid namn Carl Carlander köpte ihop 4 gårdar till det vi idag kallar ”Gårdarna”. I byns gamla centrum blev 5 gårdar kvar.
Södra Hagby
Byn ligger i anslutning till kyrkan men har till skillnad från ”Norrabyn” en spridd bebyggelse. Detta kan tolkas så, att det här är en splittrad storgård som tillhört den herremannafamilj som en gång byggde kyrkan. Stommet, prästbostället, låg förr intill kyrkan. Stommen anses utgöra en rest av, och ange läget för en forntida storgård.
Nr 5, Månsagården, skattegård, ägdes förr av en familj med namnen Måns Nilsson, Nils Månsson o.s.v. i 5 generationer, därav namnet.
Nr 6 , skatte, låg förr norr om Kyrkallén. En gård utflyttad till Nybygget på 1810-talet.
Nr 7, Hagby gård, tillhört Vadstena kloster, senare direktörerna på Lovers alunbruk.
Nr 8 tillhört Vadstena kloster, nu borta.
Nr 9, kronogård in på 1800-talet.
Nr 10, Rebbagården, tillhörde i århundraden släkten Rebb.
Nr 12 prebendegård, se Norra Hagby.
Nr 15, 16 och 19, frälsegårdar. Nr 15 och 16 tillhörde 1498 Arvid Trolle på Bergqvaragodset vid Växjö, senare Axel Oxenstierna. Bortbytta av hans ättling till Kronan 1693 i vederlaget för Wärnanäs. Nr 19, Södragården, samägdes 1545 av Hallsten Bagge och Sten Bengtsson Ulv, 1577 indraget till Kronan från Bengt Bagge som förbrutet gods, se Yxneberga. Senare ägt av adels-släkterna Bååt och Horn, 1812-1849 av Wärnanäs. Därefter ägt av bönder.